Philip Alexius de Laszlo, MVO (30 April 1869 Budapest - 22 November 1937 London) was a Hungarian painter known particularly for his portraits of royal and aristocratic personages. Laszlo was born in Budapest as Laub Fulop Elek (Hungarian style with the surname first), the eldest son of a Jewish tailor. The family changed its name to Laszlo in 1891. As a young man, Laszlo apprenticed to a photographer while studying art, eventually earning a place at the National Academy of Art, where he studied under Bertalan Szekely and Karoly Lotz. He followed this with studies in Munich and Paris. Laszlo's portrait of Pope Leo XIII earned him a Grand Gold Medal at the Paris International Exhibition in 1900. In 1903 Laszlo moved from Budapest to Vienna. In 1907 he moved to England. He remained based in London for the rest of his life while traveling the world to fulfill commissions. Laszlo's patrons awarded him numerous honors and medals. In 1909 he was named an honorary Member of the Royal Victorian Order by King Edward VII of the United Kingdom. In 1912 he was ennobled by King Franz Joseph of Hungary; his surname became "Laszlo de Lombos". The family later shortened the name to "de Laszlo". Laszlo became a British citizen in 1914 but was interned for over twelve months in 1917 and 1918 during the First World War.   Related Paintings of Philip Alexius de Laszlo :. | Portrait of Queen Marie of Romania | John Loader Maffey, 1st Baron Rugby, | Portrait of Helen Percy | Portrait of Ignaz Wechselmann | Portrait of Ivy Gordon-Lennox (1887-1982), later Duchess of Portland |
Related Artists:
Masek, Vitezlav Karel
Czech Painter, 1865-1927
Eugene Carriere
French Symbolist Painter, 1849-1906 French painter and lithographer. He is best known for his spiritual interpretations of maternity and family life. Characteristic are his Crucifixion and Maternity (both: Louvre). He also painted some large canvases for the Sorbonne and the Hôtel de Ville, Paris. Among his works are many notable portraits, including those of Verlaine, Daudet, and Edmond de Goncourt.
fritz von dardel
Fritz Ludvig von Dardel, född den 24 mars 1817 i Neuchâtel, död den 27 maj 1901 i Stockholm, var en schweiziskfödd svensk överintendent, militär, målare och tecknare. Fritz von Dardel var son till godsägaren Georges-Alexandre von Dardel och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. Han var gift med friherrinnan Augusta Silfverschiöld. Släkten von Dardel kommer från Schweiz och adlades i Sverige 1810. Von Dardel blev vid sexton års ålder konstapelkadett vid Vendes artilleriregemente, 1837 underlöjtnant vid Svea livgarde och avancerade till överstelöjtnant i armen 1862. Han blev 1850 adjutant hos kronprinsen och sedan hos Karl XV. Von Dardel var 1858-62 militärattach?? i Paris samt blev 1864 kabinettskammarherre hos Karl XV och samma år överintendent och ordföranden i Akademin för de fria konsterna, av vilken han 1861 invalts till hedersledamot. Dessutom var han ordförande i Nationalmuseums nämnd i 25 år (1867-92). Vid flera konstutställningar i Europa (1867, 1871, 1873 och 1878) samt i Philadelphia (1876) var han juryman. Själv hade von Dardel bedrivit studier på L??on Cogniets och E. Lamis ateljeer i Paris. Fritz von Dardel tillhörde Karl XV:s intima krets och har gjort ett flertal dråpliga, akvarellerade teckningar av personer och händelser vid hovet eller under kungens resor, vidare folklivsbilder samt litografier. Hans dagböcker (se nedan) som utgavs postumt är skrivna på franska och översatta och redigerade av hans söner.